Olyckan, ole dolyckan
Iallafall så sulle jag hacka lök. Jag skulle laga curryquorngryta. Men jag är väldigt klantig, så istället för att hacka löken så hackade jag nästan av min fingeropp. Den satt fast lite grand. Jag och mamma gick runt i kvarteret och sökte efter en sjuksköterska alternativt en undersköterska somkunde bedöma hur allvarligt fallet var. Självklart var jag mycket chockad. Jag höll på att svimma, och hade lock för öronen och allt möjligt. Eftersom att vårt lilla ghetto är fullt av sjuksköterskor och dyiikt fick vi ganska snart klart för oss att det var bäst att åka till akuten.
Det var en högst märklig kväll. Jag fick sy fem stygn för att fingertoppen skulle sitta kvar, och detutan bedövning. Det gjorde skitont, men jag hade tagit en alvedon tidigare, så det hjälpte nog. Som tur var var undersköterskan som hjälpte doktorn jättesnäll och trevlig. Emellanåt hade ag faktiskt ganska kul. Läkaren verkade verkligen gila sitt jobb. HAN hade kul när han sydde ihop mig. Heh.
Nu har jag iallafall mitt finger i en fingertuta. (Det var ungefär det roligaste namnet på något seriöst jag hade hört.) Det gör rätt ont, och jag går på antibiotika. Men jag tror att jag iallafall ska gå på picknick med vännerna ikväll. Men jag har iallafall en hemskt bra anledning att skippa spela kubb. Jag hatar kubb. Brännboll är roligare, men det får jag ite heller spela. Det är bara jobbigt ialafall.
Nå, see ya iallafall.
Frisören
Rosa! o_O
Jag har läst några artiklar om små tjejer som älskar rosa ikväll. Bland annat på den här sidan. (Där jag också hittade den överväldigande bilden, en av många.) KRISATOMIC var den som hade alla rosaflickorlänkar på sin sida. Läs hennes blogg, den är söt. :)
Det gör mig lite illamåede. Jag var väl ockå en av de där wannabe prinsessa rosaälskande ungarna när jag var liten. Det är hemskt. Miljontals filickor får lära sig att det enda de är bra till är att vara söta och rosa. (Och senare sexig och rosa.) Det får mig att aldrig vilja bära ett rosa plagg igen.
Men jag gillar ändå rosa. Jag gillar det där barnsligt gulliga. Och egentligen är det ju inte själva färgen det är fel på- det är vad den står för. Det är svårt det där.
Allt det här får mig iallafall att tänka på när jag var i tolv-trettonårs åldern. Då hade jag BARA blåa kläder. Jag kunde bara köpa blåa kläder. Det var som en sjukdom. Jag märkte det knappt ens. Blått var min favoritfärg. Jag passade i blått.Hela min gerderob var blå. Blåa jeans, blåa tröjor... Om jag inte var sugen på blått en dag så fanns det inget alternativ. Jag kommer faktiskt ihåg när jag började upptäcka att rött också var en färg. Det var riktigt svårt att inte köpa blåa kläder. Jag fick göra en regel för mig själv att det var absolut förbjudet att köpa blåa kläder. Det var läskigt.
Suck...
Var det inte meningen att det skulle vara vår nu?
Det är ju MAJ!
Teater dårå
Den första hette Kinaköping, och det var den Rebecca var med i. Den var bra. Ja hade fått för mig att den var oseriös, men den var riktigt skrämmande. RIKTIGT RIKTIGT skärmmande. Om man är lättskrämd det vill säga. Den handlade om en liten stad som hette Kinaköping. Knaköping verkade vara en idyll, men det är något som inte står rätt till. (Nu gör jag smygreklam för en teater som har spelats för sista gången. Väldigt intelligent.)
Den andra var en teateruppsättnig av Gerd Brantenbergss bok Egalias döttrar. Den boken har jag velat läsa typ, forever men inte kunnat hitta. Den var också riktigt bra, och den fick en att tänka till lite.
Helgdag
En tråkig sak är att mina favoritjeans har gått sönder över ena knäet. Och jag bara fortsatte att använda dem tils hålet var lika stort som min hand. (Typ.) Jag är så dum. Nu måste jag tråka med en laglapp. textilslöjd är inte mitt bästa ämne. Mer det enda jag är jättedålig på. Grattis till mig.
Lite foton från en dålig fotograf som önskar att hon var en bättre
Min mangahylla, med tillägg.


(Om någon undrar varför det sitter små grisar lite varstans på bokhyllan är det för att jag samlade på sådana när jag var typ... tolv?)

Min "imponerande" skivsamling, efter en liten rensning.

En väldigt söt väska som jag köpte på Mique tror jag, i Göteborg.

Mina promarkers. <3

Tjo.
Rädd
När det är så tommt blir jag rädd. Jag blir rädd för nåogot stort och mörkt som troligtvis finns inuti mig.
Söndagkväll minsan
Har ni tänkt på hur man liksom förtränger hur mycket mygg det är på sommaren när man står och väntar på bussen i -20 grader?
Ugh. Igen.
Göteborg
Vi var på liseberg två gånger. Det var roligast första gången, på torsdagen, för då var det knapptnågon kö alls. Vi insåg inte hur lyxigt lottade vi var förrän vi var tvugna att stå i kö en halvtimma för att få åka Balder.
jag hittade världens sötaste affärer när på södra larmgatan när jag letade efter östra larmgatan. En hette sorbet, och där ville jag mest bara köpa allt jag såg. De hade Cute as Hell saker. >.< Jag hittade östra larmgatan, och Sciens fictionbokhandels med den, och jag var lycklig. Death note 6 och Maison Ikkoku 6 fick vara mitt ressällskap. =3
Mamma sa att jag såg ut som en mangafigur idag. Det tar jag som en positiv kommentar. ^^